Tangokurs, sjunde - och milonga

Cruzada, cruzada. Nybörjargrupp och fortsättargrupp samlas för två timmar gemensam lektion innan milongan, en danskväll som är en del av helgens tangofestival, börjar. Vi tränar på att hålla platsen på dansgolvet och inte “köra om” hej vilt, och på korset. Vi får känna ovanligt mycket på andra än vår ordinarie partner, vilket jag tycker är bra. Trots allt känns det skillnad på tjejerna från vår nybörjargrupp och de som hållit på ett tag.

Jag misslyckas med att föra viktbyte, min partner tror att jag lurar iväg henne på ett steg. Får lite hjälp, inser att jo jag har varit otydlig.

Stannar sedan kvar på danskvällen ett tag. Dansar lite, pratar med Anna från fortsättningskursen och vi dansar även lite. Får några danser med en riktigt duktig man - och jag blir rädd. Min prestationsångest bara ökar. Mellan varven känns det riktigt bra, och att bli förd av en riktigt skicklig förare är ju bara smör… men sen blir jag nervös, tappar balans och självförtroende. Tackar för mig efter två danser av gammal vana, som i lindyn, och ärligt talat är jag osäker på om det blivit bättre om vi fortsatt.