Social följar-kompetens

I onsdags var jag ut på Chicago och dansade lindy, för första gången på månader. Jag hade inte så höga förväntningar. Kanske det var därför det blev riktigt bra.

“Nybörjarintroduktionen” före dansen brukar besökas även av dansare som hållit på för länge för att kallas nybörjare. Som förare kan man ofta plocka upp en eller annan ny tur. Som följare har min största motivation att gå på introlektionen före dansen varit att lära känna folk att dansa med. Litegrann funkade det väl så nu också, trots att jag gick i förarroll. Vad som undervisades var superbasala åttor och inte så spännande. Allt går inte att föra som man tänkt när tjejerna är nya och ovana, men ändå är det skoj… jag är mycket mindre känslig för min partners skicklighet och nivå i förarroll.

Jag hade tänkt att nu ska jag inte leta män att dansa med. Blir det så så blir det, men jag ska koncentrera mig på tjejerna och på att föra. Första danserna efter lektionen tog jag med en tjej som jag kände igen från en kurs jag gick i mitten av förra terminen. Sedan blev jag uppbjuden av killar, helt utan egen ansträngning, och glömde min föresats.

Kvällen flöt på, fram till ungefär tio. Där slutade det att riktigt flyta. Jag dansade enstaka danser efter det, en del mycket bra och andra mer tveksamma. I fortsättningen ska jag nog göra som jag brukade förut: när det slutar flyta, är det dags att gå hem. Om jag blir frustrerad över att inte enkelt hitta folk som vill dansa med mig, så gör frustrationen det bara värre.

Pardans är i viss mån ett socialt spel, som jag inte är särskilt bra på att spela. Det här är nog en av orsakerna till att jag trivs allt bättre i förar-roll: jag har inte tillräcklig social kompetens á la följare. Jag känner mig mycket mer uppskattad i förarroll, för flera av tjejerna ger mig komplimanger och säger att jag för bra på ett sätt som inga killar någonsin givit mig för mitt följande. Nu tror inte jag på att jag för bättre än följer. Det gör jag nog inte alls. Däremot är nog tjejerna bättre på att utdela beröm till sina partners. Det måste de ju, för att hålla dem på gott humör så de får dansa i fortsättningen… tjejerna är ju det överrepresenterade könet. Har jag givit killarna komplimanger på detta sätt? Nej, det har jag inte. Som sagt, det finns nog brister i min sociala följar-kompetens.

Ett svar till “Social följar-kompetens”

  1. m Säger:

    Jag upplever faktiskt snarare att danskulturen är väldigt tillåtande. Man får vara vilket ufo som helst utanför dansgolvet, bara man är trevlig att umgås med på det. Eller är jag naiv och fortfarande nybörjarrosalullig? Men jag vet ju att jag har stort nöje och utbyte av människor som jag inte har nån lust att umgås med “privat”.

    Å andra sidan är de sociala reglerna PÅ dansgolvet faktiskt ganska avancerade! Man ska ha ögonkontakt, men inte för länge. Man ska hålla stadigt i varandra, men inte så det känns klängigt.

    Jag får fundera vidare.

Skriv kommentar