Min tränare tycker det är dags för mig att auktorisera. SCA-auktorisering har jag redan men klubben har en nivå till också. “Jag brukar inte låta mina elever auktorisera så fort” sade han, och först blev jag smickrad. Sedan såg jag mig om, och upptäckte att de flesta av dem som börjat efter mig nu springer omkring med auktoriseringssnoddar i jackan. Jaja, det är väl dags då.
Bland min tränares elever finns en tjej som började ungefär samtidigt som jag, och som hela tiden tränat sportfäktning parallellt med duellfäktningen hos oss. Vi ska auktorisera ungefär samtidigt, har vår tränare tänkt, på schläger. Man brukar auktorisera på lätta vapen först, men inte vi! trots att den andra tjejen är mycket mycket vassare med lätta klingor. Inte så konstigt, det är ju det hon tränar nästan jämt. När jag frågar varför, säger han “för att jag tycker det är det roligaste vapnet”. Skumt. Vete katten vad som ligger i bakfickan där.
Vapnet är förhållandevis tungt. Jag får väl se till att fäktas mycket schläger framöver, både för styrketräning och för att öva upp energisnål teknik. Om man viftar och stöter mycket tröttar man garanterat ut sig.
Läs även andra bloggares åsikter om auktorisering, fäktning, schläger, gradering