Konståkningsskridskor i hockeybutik

Att köpa konståkningsskridskor gör man inte på en kvart. Butiksägaren tittade och kände först på mina fötter för att kunna hitta ett par i rätt storlek inne på lagret. Sedan snörade vi dem, jag provade, vi snörde om och jag testade igen. Utvärdering. Tror jag att det här kan vara något?

Riktiga konståkningsskridskor är hårda saker. Kängan är lika hård som på mina gamla hockeyrör – ja, varför skulle en konståkare vara i mindre behov av stöd runt vristen än en hockeyspelare? Skridskon är bara till 70 procent klar när den kommer till mig, säger butiksägaren. För att göra dem till 90 procent klara så jag kan bestämma mig ska kängan först formas efter foten. Han värmer upp dem i en ugn. När jag tar på dem säger han: Åh vilket härligt ljud. Vad? säger jag. När foten gled ner i skridskon, säger han. Det där är rätt storlek.

Jag får promenera omkring med varma skridskor på fötterna tills de svalnat lagom mycket. Skillnaden är märkbar, nu omsluter den hårda kängan foten utan att trycka på någon särskild punkt. Jepp, dem tar jag! Skenorna slipas. Jag blir varnad att förmodligen behöver komma tillbaka ett par gånger för diverse småjusteringar. De var inte billiga, men om det är så här mycket jobb med att sälja dem var det ändå inte direkt dyrt.

Hela proceduren tog ungefär tre kvart. Då blev han visserligen avbruten av två telefonsamtal – han höll på att organisera räddning av en gammal lastbil. Tydligen skulle den forslas till något lanthandelsmuseum någonstans i skärgården. Den sax eller tång, vad det nu var, som han kapade av mina skridskoskydd med såg också ut att höra hemma på ett teknikmuseum. Priset är exakt som han sagt på telefon. Inget tillägg för utprovning eller slipning eller något sådant. Jämför med billighetskedjorna för glasögon, som marknadsför ett baspris och till det kommer kostnad för flera standardbehandlingar av glasen som man praktiskt taget måste ha… sånt jidder håller inte en hederlig gammal sporthandlare på med.

Tänk om jag nu går tre lektioner och sedan inser att konståkning och isdans absolut inte är något för mig? Det är ett par förlorade tusenlappar i så fall, men ändå mera vore det pinsamt. Jag hade nu inte så mycket at välja på, jag måste köpa skridskor så jag har till första lektionen eller låta bli.

——

Förra gången jag besökte samma butik, i ett helt annat ärende. Ser man på, han har faktiskt en webbsida. Andra bloggar om skridskor, konståkning, sportaffärer, försäljare, butiker, service