Gnestastämman låter trevligt. En riktig liten spelmansstämma inom räckhåll. 4 februari… då är jag tyvärr upptagen.
Årets danskurs på stämman är slängpolska. Det finns mer spännande danser, tycker jag. Jag ska nog överleva att stå över till ett annat år.
Slängpolska är en märklig sak. Jag har alltid trott att den består av förda turer, men vad som lärdes ut i lördags var en bunden sekvens. Om man redan kan flera turer kan man säkert hitta sätt att variera slingan, annars är det svårt såvida man inte känner sig så kaxig att man bara improviserar fram turer och ser hur det blir. (Det ska jag nog testa någon gång, i den mån jag kommer att dansa förarroll framöver. Stegen är ju bara att gå, och turerna annars är mycket snurr under arm och sånt som blir när man för med bara en arm – buggturer, praktiskt taget, fast sirligt istället för rytmiskt.)
Musiken blir jag inte riktigt klok på. Är det där faktiskt polskemusik? Ibland hör jag en tretakt, men minst lika ofta förefaller taktarten vara jämn. Tydligen är polska och polonäs besläktat, bägge orden betyder ”polsk” men det ena kom till svenskan via franskan (polonaise). Dansterminologi är visst ungefär lika jobbig och föränderlig genom historiens lopp som svärdsterminologi; det som kallades ”värja” 1650 är inte samma sak som värjan år 1780.
Faktiskt ser man ibland folk som dansar slängpolska till schottis, ungefär på samma sätt som det (faktiskt) går att dansa argentinsk tango till exakt vilken musik som helst. Slängpolska är inte rytmbunden, precis som tangon inte är det. Hon som undervisade lektionen sade att den som följer själv får bestämma vilken tid det får ta att slutföra en figur. Mhm. Så funkar vissa element i tangon, men inte alla. Förmodligen är det samma sak här.
Vissa delar av undervisningen gick snabbt. Det blir väl så när man har en slinga man vill hinna undervisa igenom och materialmängden är väl stor. Vi drog oss därför ur rotationen. När jag tillät mig att ”backleada” den svåra turen (föra den ur följarposition) fick vi till den, men vi avstod att försöka oss på slängpolska under kvällen. Ingen av oss skulle ha tyckt att det var roligt, han eftersom han skulle haft för mycket att tänka på och jag eftersom jag brukar få spader på förbestämda slingor och tycker att slängpolska verkar skoj. men bara under förutsättningen att man tillåter sig att improvisera fram åtminstone ordningsföljden på svängarna.
