Undergången

Bruno Ganz som Adolf Hitler.

Den tyska filmen Undergången från 2004 har kritiserats eftersom Adolf Hitler porträtteras som en människa istället för monster. Själv tycker jag att det är en av filmens större kvaliteter.

Bilden av Adolf Hitler som Ondskan är en av vår tids starkaste, och en av våra sjukaste trosbekännelser. Genom att förlägga ondskan hos Hitler blir vi tvärsäkra på att vi minsann inte är onda själva… det är största orsaken till att vi så envetet biter oss fast vid bilden av Den Onde.

Om vi varit rwandier 1994 så hade de flesta av oss också sprungit omkring med machete och huggit ihjäl våra grannar.

Duktig svärdsman och mästerlig bågskytt

Hjältemod, kamratskap, tjocka munkar som gudfruktigt slogs med käppar för en rättvis sak, sunt friluftsliv, kyska jungfrur att hjälpa över bäckar och åar, vördnad för den rättmätige konungen och halstrat hjortlår till middag – se där några av de företeelser som för Karl-Bertil Jonsson framstod som det högsta livet hade att bjuda. Och så förstås den laglösa rättvisans princip: att ta från de rika och ge till de fattiga.

Karl-Bertil Jonssons bild av Robin Hood är sin tids bild, eller kanske snarare Tage Danielssons barndoms tids bild. 1300-talets Robin Hood-myt delar inte så många av Karl-Bertils idols kännetecken. Vad med vår tids?

Detta inlägg är ett sånt där skamlöst reklaminlägg: på min bokblogg har jag skrivit ett inlägg om myten Robin Hood, som jag är rätt nöjd med. Verkar det intressant, gå dit och läs.